2019-04-10

Vad innebär det att vara lantbruksföretagare?

– Diskussion med en affärsrådgivare

Har du koll på lönsamheten i ditt företagande? Vet du var du tjänar pengar och var du kan förlora pengar? Jobbar du med efterkalkyler eller håller du dig löpande uppdaterad om lönsamhetsläget i din verksamhet?
Vi diskuterar dessa frågor i en artikel på föregående sidor med äggproducenten Magnus Lorin och här med affärsrådgivaren Gustaf Samuelsson.

Hur ser du generellt på lantbrukarnas företagande och ekonomi och vad krävs för att nå framgång som lantbruksföretagare?
– Generellt sätt finns det många duktiga företagare inom lantbruket. Den sämre lönsamheten som vi ibland ser handlar till en del om att gårdar ”ärvs vidare”. För den som är intresserad av företagande finns förutsättningar för att det ska kunna bli bra vid generationsskiftet, medan andra hellre skulle ha avstått gården och skaffat sig ett jobb med en tjänsteinkomst. Oavsett vilket så ser vi att det nästan alltid finns ett behov av bättre uppföljningar och kontroll av till exempel kassaflödet och vinstnivåerna. Det är så stora volymer lantbruksföretagaren hanterar att några ören hit eller dit är det som i slutändan avgör om det blir riktigt bra eller riktigt dåligt och allt däremellan.

Varför går det bra för vissa, nästan alltid, medan andra kämpar med lönsamheten?
– Intäkterna i primärproduktionen är svåra att påverka. Det gör att det är kostnaderna som måste bearbetas och ju större verksamhet man har desto viktigare är det att man har järnkoll på dem. Jag har jobbat mycket med mjölkbranschen och där kan två månader som går åt fel håll göra situationen ohållbar för en större besättning. När du investerar i ett större fjäderfästall med ny inredning och behöver en större personalstyrka så hamnar du i ett liknande läge.

Vad kan lantbruksföretagaren göra för att skapa bättre kontroll och struktur i sitt företagande?
– Jobba med fördelningen av kostnaderna i redovisningen. Likaväl som man tar fram momsrapporten så bör man löpande ta fram rapporter som visar intäkter och kostnader, med det aktuella resultatläget för respektive verksamhetsgren i företaget. Efterkalkyler som är gjorda flera månader senare från när händelserna ägt rum är inte den melodi som jag förordar, säger Gustaf Samuelsson.

Tydliggör de olika delarna
– Jag anser att det finns ett behov av att redovisningen tydliggör hur de olika delarna i ett lantbruksföretag går. Detta kan vi göra genom att bokföra på avdelning/kostnadsställe och projekt, samt skapa underlag för interna transaktioner för till exempel eget producerat foder mellan de olika verksamhetsgrenarna. Sedan skapas en fördelningsnyckel på samkostnader såsom maskinkostnader, underhåll, personalkostnader, el, diesel, administration med mera som fördelas ut på respektive verksamhetsgren för att få fram ett resultat. Det är dock viktigt att anpassa detta för varje kund, man måste titta var kunden står och succesivt utveckla kundens redovisning och uppföljning efter behov.

Hur går det hellre än hur gick det?
Att i slutet av året, eller oftare en bit in på nästa år ställa sig frågan: Hur gick det, egentligen? är en senfärdighet som inte räcker till, i synnerhet inte ett tufft år om man går back, menar Gustaf. I stället bör man tvinga sig till att i förväg bedöma det som komma skall och löpande fördela intäkter och kostnader i bokföringen från insättning av hönan och vidare under produktionsomgången.
– Vi vill följa redovisningen löpande och tanken är att kunderna snabbare ska kunna se hur omgången går och mer omgående kunna ta beslut om för-ändringar. Målet är således: Besked och åtgärd redan under omgången, när så är möjligt.

Konkreta frågeställningar
När man väl skaffat sig en överblick över intäkter och kostnader, och resultatet står klart, så ställs man inför konkreta frågor som: Vilka åtgärder bör vidtas? Vad kan man göra? Nu? Senare?
– Det kanske inte är så enkelt att omgående besvara frågan om vad som kan göras. Men det gäller ändå först och främst att klarlägga hur läget är ekonomiskt. Först då kan de möjliga åtgärderna synas.
– Vi brinner för kunder som vill förbättra lönsamheten och sitt företagande men jag vill samtidigt säga att det inte är något fel att värdera annat än högsta möjliga vinst. Det jag rekommenderar är att man skaffar sig kunskaper som gör det möjligt att bedöma hur ekonomin ser ut. Att denna faktor är tydlig och riktig, när besluten tas, så att besluten blir välgrundade oavsett vilken linje man väljer.

Vinst – stor eller liten eller …
Kravet på att verksamheten i fjäderfäproduktionens primärled ska ge vinst har lyfts otaliga gånger, inte minst i höstas i det arbete som Svenska Äggs producentråd utförde under 2018 och den kalkyl som då togs fram. Även Gustaf Samuelsson diskuterar vinst.
– Diskussionen om vinst och vinstmarginal-begreppet är väsentligt. Viktigare än att studera hur Tb 1 ser ut, eller Tb 3. Jag är lite emot schabloner. Jag vill använda de siffrorna som vi har i vår resultatredovisning. När alla fördelningar är gjorda ska det stå noll, det ska inte bli några ofördelade kostnader eller intäkter kvar till ett slaskkonto.
Gustaf påpekar att det kanske inte alltid blir exakt rätt i fördelningarna mellan produktionsgrenar och konton men det får man justera successivt när man jobbar vidare med sin redovisning under längre tid.

– Vinst är ett av kriterierna för företagande tillsammans med varaktighet och självständighet. Att ha kontroll på ekonomin och se vilken verksamhetsgren som bidrar med vad till resultatet gör att företagaren kan fatta goda beslut om framtida utveckling vilket är nödvändigt för varaktigheten i vår långsiktiga bransch.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 4-2019.

Fotnot
1. Läs även intervjun med lantbruksföretagaren Magnus Lorin i samma tidning.

2. Gustaf Samuelsson driver tillsammans med sin hustru Louise Gideskog affärsbyrån Gideskog & Samuelsson med inriktning mot lantbruksbranschen.
www.gideskogsamuelsson.se,